|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
Dag 26, Licata – Caltagirone. Vi hade nog klarat oss utan Licata fast det blev intressant på ett helt annat sätt. Efter att vi hade rullat iväg från vår nattparkering, råkade vi köra förbi en Lidlaffär strax innanför stadsgränsen. Vi behövde proviantera. Lidl är inte vår favorit men tillfället gav möjligheten. Med en vagn full med varor närmade vi oss kassan och frågade först om vi kunde betala med våra kort som jag visade upp. Expediten nickade nonchalant, slog in alla varor som vi lade tillbaks i vagnen och sedan var det bara att betala med kort, trodde vi. Kassan godkände varken MasterCard eller Visakort från två olika banker. Vi hade inga kontanter. Fick förklarat för oss att närmaste bankautomat var ganska långt bort. En sympatisk ung sicilianare erbjöd sig att köra oss till banken inne i Licata. Jag och Bonnie stannade vid husbilen och Stina följde med Salvatore. Efter en halv timme kom de tillbaka och hade på vägen haft en givande diskussion om Sicilien, diskussionen fortsatte utanför husbilen. Vi fick ta del av saker som jag inte vill skriva om här och Salvatore förstod också att det var kulturen och vädret, vi hade kommit till Sicilien för, men som han sade: ”Titta omkring dig, här i Licata, det ser ut som i Afghanistan.” Vi kan inte hålla med om det även om onekligen några delar av det sicilianska samhället är i förfall, infrastrukturen är mycket undermålig för ett EU-land, viktiga vägars underhåll är starkt eftersatta, sophämtningen är ett skämt och ön håller på att drunkna i plastavfall som ligger utspritt nästan överallt. Särskild i städernas utkanter men även på landsbygden, står väldigt många byggnader som är så fallfärdiga att endast rivningen återstår. Men ingen tycks bry sig! Utefter vägarna ser man väldigt ofta blomsterprydda minnesplatser där någon kört ihjäl sig. Men de fortsätter att köra i trafiken med dödsförakt och struntar nästan fullständigt i alla trafikregler. Är inte deras liv mer värdefulla? |
Vagnen med varorna fick vi ut från numera bojkottade Lidl, mot cash. Vi fortsatte till fiskehamnen där vi studerade fiskeframgångarna i Licata och snackade lite med några fiskare som kunde tala bra tyska eftersom de hade arbetat i Tyskland i många år men nu var pensionerade. Sicilianarna är mycket vänliga och hjälpsamma. Under hela dagen hade vädret varit varmt men mycket disigt, ett hopplöst läge för bra bilder annat en stillastående närmotiv. Agrigento och Tempeldalen får således vänta och vi bestämmer oss för att köra tillbaka till Gela och söka oss inåt landet mot Caltagirone. Inget vi ångrade oss, ett mycket vackert bergslandskap som vi tyvärr inte kan visa på bild pga diset. Kvällspromenaden i Caltagirone var dock givande, mycket speciell stad. Här uppe i bergen föll temperaturen snabbt till ca. 10oC och ett kraftigt dis råder. Caltagirone, 15 mars 2011, JvH |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
© 2011 Amstel.se